Jag vaknar upp varje dag och tror att det ska bli en bra dag. Men så fort jag öppnar mina trötta ögon är där tusentals olika ansikten som skriker på mig. Skriker och skriker, försöker få mig förstå. Skriker onödiga saker, skriker om saker jag måste göra. Men min energi den är slut. Jag orkar inte ens öppna mina ögon ordenligt längre. Jag vill inte se era fula trynen, sluta skrik på mig. 

Jag kan inte andas längre, ni kväver mig. Ni förstör min livslust. 

Låt mig leva, låt mig få leta upp min själ som försvann någonstans mellan alla tusen ansikten. 

Jag är vilsen, jag måste hitta mig själv innan jag kan hitta er.